För två veckor sedan fick Måns kräksjuka. Och då anade man att hela familjen skulle få det. Men vi städade och tvättade hysteriskt! Ingen annan blev sjuk.
Zeb kom hem efter skolan några dagar efter och var lite snorig.
Sen började helvetet. Mille och jag blev förkylda samtidigt. Han är fortfarande jätte täppt i näsan och hosta.
Jag har haft förkylning och hosta. Efter de kom feber som pendlat mellan 38-39,2 grader. Fick ont i vänstersidan, från örat ner till nedersta revbenet. De kändes som någon gjorde tusen nålar så fort man rörde sig eller tog ett djupare andetag. Ligga på vänstersidan var inte heller ett alternativ. Ja för att toppa detta fick jag såklart kräksjuka/influensa låg och spydde i 15 timmar!
Igår fick jag nog av att knappt kunna röra mig eller andas. Ringde vårdcentralen och de ville ha in mig.
Drop in på Wätterhälsan såååå tråkigt att sitta och vänta men värt 1,5 timma därinne. Fick träffa en super trevlig läkare. Jag sa allt och att jag mådde PISS!
Först trodde han att en del av min lunga hade lossnat och att jag behövde en röntgen. Men innan jag skulle få åka till Ryhov skulle jag ta ett blodprov.
De gick inte många min efter jag blivit stucken så vinkade läkaren in mig på sitt rum igen. De syntes på han att han visste något! "Du mår dåligt sa du? Med all rätt du har ett CRP över 200"
Han ställde in röntgen och sa att han var helt säker på att jag hade lunginflammation.
En tripp till Apoteket och sen hem till sängen där jag mestadels har tillbringat min tid.
Längtar till denna jävla skit är över!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar